onsdag 17 mars 2010

Alla vårtecken emottages tacksamt!

Idag har jag tillbringat ett antal timmar i mitt uterum. Jag klipper och sätter sticklingar, jag planterar om och jag plockar bort visset. Framför allt skopar jag upp skräp från golvet. Kasse efter kasse. Tyvärr sprutar jag litet Provado på vissa växter eftersom det finns en del vita flygare här och där. Helst stoppar jag ner Provado-pinnar i jorden för att inte förgifta luften eller låta giftet komma nära mitt citronträd, lagerträdet eller rosmarinen. Nu har tyvärr rosmarinträdet dött i vinter, annars är det de växterna jag kan skörda av hela året. Jag har haft otur med rosmarin förut. När det blivit ett stort träd har jag svårt att få bevattningen lagom; antingen vattnar jag ihjäl stackaren eller så blir det för litet vatten så den dör av torka. Nu får jag börja på ny kula igen i vår.

Några fuchsior har dött helt och hållet, några ser litet piriga ut och fuchsiasticklingarna har inte tagit sig så värst bra, tyvärr. Pelargonfronten ser desto bättre ut. Alla gamla plantor är nedklippta sedan länge och kommer sig fint med blad som persilja i massor nu, vissa med stora blomknoppar redan. De flesta sticklingar ser bra ut. Jag har idag klippt ett antal toppar och levererade flera stora påsar med sticklingar och namnlappar i till en väninna i eftermiddags.

Alla nedvissnande agapanthus är gröna och fina, jag tror jag har 6 sorter sådana. Likaså de städsegröna stora pottorna ser bra ut. Jag drar bort alla vissna blad och genomvattnar med svag gödning nu. I vinter har dom bara fått en liten skvätt vatten nån gång i månaden,  knappt det. Och se vilken belöning jag redan får!


Visserligen hade jag en stängel som blommade till jul men den var ju litet förvirrad. Den här VET att det är vårdagjämning om några dagar! Till på köpet tror jag att den kommer i en av mina nydelade krukor. I höstas var det flera kompisar som ville ha plantor och jag delade en stor kruka som hotade att sprängas - mitt kriterium för att dela en agapanthus, och jag gör det alltid på hösten efter avslutad blomning. Dom vill inte gärna komma igång med blomning förrän krukan är fullrotad och det brukar ta ett par år. Därför är det inte varje år jag kan dela med mig av plantor. Jag poängterar alltid detta för dom som får plantor: låt bli att plantera om eller dela förrän krukan hotar att spricka eller faktiskt gör det och bara på hösten efter blomning. Nyss var det en bekant som inte kom ihåg det och både planterade om och delade sina rätt små plantor. Jag beklagade och sa att hon antagligen inte får blommor i alla fall i år. Och så kommer en av mina i höstas delade med årets första knopp! Å, vad jag hoppas att jag får fel även om hennes krukor!
Förra sommaren fick jag ca 80 blommande stänglar i mina agapanthuskrukor. Det är alltid lika spännande att leta efter nya knoppar. De blommande stänglarna är bland det vackraste jag vet bland mina växter.


7 kommentarer:

  1. Å vad HÄRLIGT!!! När jag hade växter (för länge sedan) var just omplantering och pysslande med dem på tidig vårkant något jag älskade! så rofyllt och så vårigt!!! Sedan Lipton och Tazo kom har det inte blivit några växter. inte sedan både palmen vi hade samt framförallt min ögonsten orkidén dog p g a lite väl hårdhänt lekande. och så är man ju orolig över det där med växter som kan var giftiga för katterna också. Om de äter dem. Vilket de nästan alltid gör. iallafall smakar.... ;-)
    Skönt att även ni verkar ha våren på ingång nu!
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Så härligt det skulle vara med ett uterum!
    På Madeira växer det Agapanthus överallt längs vägarna, vita och blå. Underbar växt.
    Våra tyska vänner som har en villa här i Geta brukar gräva ner hela rosmarinplantan på hösten tillsammans med mycket löv och på så sätt få de den att överleva även ute. Jag trodde att det var omöjligt men tydligen inte. De gräver upp den igen i maj.För oss är det säsongrosmarin som gäller, sedan lyckas den alltid dö bort. Det har med ljuset att göra, har jag förstått. Jag är så snål på den att det alltid blir för sent att gräva ner den, vilket måste göras under hösten i oktober. Vem vill det?
    Angående det ryska brödet: maken hittade ett recept på http://ryska-posten.se/kultur.htm som kanhända är brödet du älskar. Jag skall testa att baka det innan öppning för säsong.
    Det heter ryskt svart bröd. Detektivarbetet fortsätter dock, nästa vecka tar jag kontakt med ryska konsulatet här i Mariehamn. Reser bort i natt så därför får det vänta litet fast jag är väldigt nyfiken.

    SvaraRadera
  3. Har inget uterum - bara två alldeles för stora tomter. Naturen har snart återerövrat trädgården (den största, den andra har alltid varit försummad), som var så fin på min fars tid. Men ogräset är också vackert!
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. Jag önskar att jag vore bättre med växter. Just nu har jag endast orkideér och fetbladsväxter hemma. Jag drömmer om ett växthus. Och grönare fingrar...

    SvaraRadera
  5. Saltis:
    Krukväxter inomhus f ö kan vi glömma, liksom alla snittblommor. Dom blir söndertuggade eller omkullvälta. I uterummet händer mer spännande saker utanför så där blir det mindre tugg.
    Vår, ja, nästa gång jag säger att vi bör skotta carportstaket SÅ SKA VI GÖRA DET! Herrn i huset tyckte inte det och nu var det is i avloppet från taket och vatten störtade över alla bräddar. Kofot, plåtar och hett vatten och 3 timmars slit för att fixa det! Tjock is överallt.En annan gång skottar han nog i tid.

    Karin:
    Tack för brödtips! Men jag har svårt att tro att det bröd jag fått i Ryssland innehöll frystorkat kaffe och choklad, dock. Det var på varubristens tid så brödet var nog betydligt mer spartanskt. Hoppas du kan få napp hos ryssarna! Min ryska väninna kan inte baka alls och har inget recept och numera hittar man inte just det brödet i butikerna, verkar det som.

    Margaretha:
    Visst är ogräset också vackert och det är väl skönt att naturen kan återta herraväldet. Bättre, förstås, om det är nåt fult som återtas än din fars fina trädgård. Men kan man inte så kan man inte.

    SvaraRadera
  6. Tina:
    Gröna fingrar kan växa ut med tiden! Mycket beror på övning även i det fallet. "Endast" orkideer, bah! Var inte så blygsam!

    SvaraRadera
  7. Jag hittar mer besynnerliga saker i vårt uterum. För en vecka sedan hittade jag t ex en degbunke med pepparkaksdeg. Julen varar än till påska, eller?

    SvaraRadera