måndag 6 juli 2009

I morgon kommer han!

Bör idag ha kvalificerat mig för ytterligare en natts riktigt god sömn! Nu är nämligen bokhäcken färdigklippt, dvs endast toppen kvarstår att hyfsa till. Det kommer att utföras som "hushållsnära tjänst" av två glada herrar som är beväpnade med starka armar och kraftiga saxar med vinkel så att dom lätt kan stå på marken och klippa högt upp. Dom har gjort det förra året till stor belåtenhet och ska göra det igen. Tidigare år har mannen och jag själva fixat även toppen av häcken. Det gick till så att han klättrade på egenkonstruerad ställning, fick saxen räckt upp till sig av mig, som tog tre steg bakåt och dirigerade klippandet. Sen tre steg fram, ta emot saxen, hjälpa till att flytta ställningen och så ett varv till. I 64 meter.... Man kan föreställa sig diskussionerna som uppstod: Litet lägre där, nej, inte SÅ lågt, men jag räcker inte över, det begriper du väl, häcken är för bred, nu glömde du en kvist osv, osv.
Det är klart bättre för äktenskapet att köpa denna "topphjälp"!

Regnet brakade lös 10 minuter efter att jag klippt klart. Om några dagar kommer jag att ta fram kompostkvarnen och mala allt klippet till bra täckmaterial till rabatter och trädgårdsland.

Morgondagen är en särskild dag! Då kommer lille K, min gudson, 11 månader i nästa vecka. Hans mamma N har viktiga uppdrag och då får jag lyckan att ha honom alldeles för mig själv ett antal timmar. Bilden är från ett tidigare tillfälle när han konstaterade att rabarber är jättegoda! Om det inte ösregnar ska vi promenera till hästhagen, det har varit poppis förut. Gudsonen K är vårt närmsta barn. Vi har tre syskonbarnbarn på litet för långt avstånd, tycker vi. Två finns i Dalarna och ett i USA. Man missar alldeles för mycket av deras utveckling och man blir inte så nära känslomässigt som om man får umgås ofta, tyvärr. Så klart är det desto underbarare när man då i alla fall emellanåt ses! Masarna ser vi början av augusti och den lilla amerikanskan i slutet av samma månad! Man kan knappt bärga sig......

F ö kan jag meddela att iMacen uppför sig helt förträffligt!! Jag ser alla bokstäver på tangentbordet, bl a, bara en sån sak! Njesen undrade ett ögonblick om min gamla iBook hade kinesiskt tangentbord men sen såg hon att det var väldigt slitet med bara fragment kvar av bokstäverna. Så det VAR dags med förnyelse.

1 kommentar:

  1. Jo visst är avståndet i längsta laget. Tyvärr. det är det jag tycker känns absolut jobbigast med att bo här. Att det är så sällan man kan träffa nära och kära. och framförallt för E´s skull. Vi får väl se vad framtiden kommer att visa i bostadsväg.
    Roligt iallafall att du får ta hand om din guson såpass ofta ändå! :-)
    Skrattade även åt ditt "kinesiksa" tangentbord!!!
    Kramar!

    SvaraRadera