fredag 18 november 2011

Fredagstema: Min konstnärliga ådra

Karin på Åland, som verkligen har konstnärliga ådror själv, har bestämt temat för denna fredag. Visst har vi alla någon kreativ och konstnärlig talang, bara man släpper fram den! Alla barn vill ju rita och måla och tillverka roliga saker av tomma toapappersrullar, pärlor och trolldeg. Vart tar all denna skaparlust vägen längre fram? Nog finns den och tar sig olika uttryck. Om man inte har en direkt konstnärlig verksamhet eller hobby så kanske man ägnar sig åt inredning, piffar upp bilen med fartränder och annat eller ordnar i trädgården.

Genom livet har jag alltid haft någon kreativ aktivitet på gång. Jag sydde mina kläder i många år, stickade och virkade, jag har flätat rotting, pillat med glaspärlor, broderat, knypplat, fotograferat och jobbat i mörkrummet och gud vet vad.

På senare år, har det kristalliserat ut sig till två saker. Jag ramlade över möjligheten att gå och lära mig att göra hattar hos en gammaldags modist och blev fast! Vansinnigt roligt, utmanande och mycket utrymme för egna idéer! Jag fyllde huset med hattar och blev känd som damen som alltid bär hatt. Det gör jag fortfarande ofta; jag känner mig inte färdigklädd utan huvudbonad. Dock kan det lika gärna vara en mössa, lokalföreningens keps eller en snygg hatt, allt beroende på situationen och tillfället. På sommaren ser det ofta ut ungefär så här.


De senaste åren har jag fått avstå att göra alltför många hattar; jag har helt enkelt inte plats....
Silver tar mindre plats och sedan sex-sju år är det min favorit bland kreativa sysslor.


Målat har jag inte gjort sedan skoltiden förutom nån enstaka gång mera av misstag. Som den gången vi var några stycken som målade var sin T-tröja. Motivet jag valde är så nostalgiskt att jag sparat tröjan och inte använder den, haha!


Ens konstnärliga ådra kommer också fram i tolkningen av det man ser omkring sig. Tänk om någon kunde väva mig en matta efter den här bilden jag tog från bussfönstret i Kina!


En riktigt skön novemberhelg tillönskas alla bloggvänner! Det ska bli kul att läsa om alla konstnärliga ådror!

12 kommentarer:

  1. Om du visste så glad jag är och blir varje gång jag tittar på de smycken som jag har fått av dig. Till julen åker Lodenkappan fram med husgaveln på slaget. Måste ta bild innan avfärd.
    Jag minns att du har haft ett hattinlägg tidigare och många fina silversmycken...du får nog prata med Margaretha om vävandet kanhända?:)
    Det är riktigt roligt att "vandra" runt på bloggarna idag och titta på varandras konstnärsförmågor. Rena utställningskänslan infinner sig.

    SvaraRadera
  2. Ja, du har verkligen en konstnärlig ådra. Älskar dina smycken! Hatten är så cool.
    Gillar din klädstil mkt!
    Ja, idag är det så kul att läsa allas bloggar. KUL tema denna månad, tycker jag!
    Ha en toppenhelg!

    SvaraRadera
  3. Förr i tiden kvävdes nog mångens skaparglädje av skolans fyrkantiga teckningsundervisning. Och nu har pendeln slagit över åt andra hållet, till ett okritiskt berömmande. Det finns ungar som sprutar ur sig halvfärdiga bilder, inte för glädjen att skapa utan för att få beröm. Inte ens om man har massor med medfödd talang, blir man bra på något utan att öva. Vad ungarna behöver är konstruktiv kritik. Även om man har en medfödd förmåga kan man tappa sugen längre fram i livet om man fått så mycket okritiskt beröm att man aldrig brytt sig om att utveckla de gåvor man har av naturen.
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. Karin:
    Jag blir både stolt och glad över din kommentar, särskilt som jag vet att du är kompetent att bedöma alster!

    Annika:
    Man tackar för komplimangerna! Det här temat är verkligen toppen!

    Margaretha:
    Den uppskattning jag kan minnas att jag fick var nog mest indirekt, t ex att handarbetslärarinnan i första klass gav mig ett riktigt hemslöjdsmönster att brodera när jag gjort färdigt kursen, något ingen annan fick. Hon är den enda slöjdlärare jag haft som dög till sitt ämbete. De andra två gjorde sitt bästa att ta all skaparlust ifrån en, tyvärr. Som tur är lyckades de inte riktigt...
    Men dagens okritiska uppmuntrande är så klart fel på andra hållet!
    Som Karin antyder ovan, nog skulle du kunna åstadkomma en fin matta efter odlingen i Shangri-La? I olika gröna och gråa nyanser?

    SvaraRadera
  5. Du har verkligen konstnärlig talang! Roligt också att du genom åren provat på så många olika konstnärliga och kreativa sysslor! Och sedan fastnat för vissa som du utövat och lärt dig så otroligt bra!
    Just dirt silversmide pillar jag otroligt mycket!!! :-) Är så glad för de smycken jag har fått av dig! :-)
    Kramar!!

    SvaraRadera
  6. Verkligen roligt med hattar och silver och nya idéer!
    särskilt idén att väva efter kinesisk odling----
    Jag har förstått att du samlar inspiration ständigt.
    I olika världsdelar.
    Hej från Eva i Tyresö

    SvaraRadera
  7. Jag tänkte faktiskt på dig och dina vackra smycken när jag skrev att guld-och silversmide måste räknas till "konstnärlig ådra".

    Det är inte så ofta "naturvetarna" är intresserade av kreativ, konstnärlig verksamhet (även om de flesta av min pappas kollegor tyckte om att SAMLA på konst).

    Du är ett lysande undantag i det fallet, inte ens stickning och virkning och broderi har varit dig främmande :-)!

    SvaraRadera
  8. Saltis:
    Och dessutom rock star - det är inte dåligt;D

    Eva:
    Jomen, inspiration får man överallt. Dock inte alltid så lätt att omsätta den i praktiken.

    Ingrid:
    Ang naturvetarna har du nog fel, i alla fall medicinarskrået! Väldigt många läkare genom historien och även idag har en konstnärlig läggning! Jättemånga målar (det är ofta en utställning på Riksstämman), många musicerar (inte bara Töres Theorell) och inte minst finns det massor av författare! Jag känner till en (manlig)öronläkare (pappa till en god vän) som var en hejare på knyppling och en av mina likaså manliga chefer broderade korsstygn.

    SvaraRadera
  9. Jättefina grejjer alltihop! Fotot från Kina är ju toppen! Dina fina silversmycken har jag sett i tidigare inlägg. Som sagt jättefint, alltihop!

    SvaraRadera
  10. Så kul med hattskapandet, det hör inte till vanligheterna. Men jag kan förstå att det finns en gräns för vad man får plats med hemma...Och den jättefina bilden från Kina är ju ett konstverk i sej som foto, men visst skulle den locka som mönster för en vävning.

    SvaraRadera
  11. Olgakatt,
    Det är nog många lärare som gjort sig skyldiga till kreativitetsmord under årens lopp.
    Din odling skulle kunna bli en jättefin matta. Jag kommer att tänka på de trasmattor som var populära under 1900-talets första hälft — där man knöt in garn för att få reliefeffekt — och förmodligen för att få dem att se mindre trasmattiga ut.

    Och till Ingrid får jag säga vad Olgakatt redan sagt, jag vet ingen yrkeskår där det frodas så mycken skaparkraft, vid sidan av yrket, som i läkarkåren. Alla mina läkarvänner, utan undantag ägnar sig åt skapande verksamhet på sin fritid. Från silversmide till att bygga flygmaskiner.
    Margaretha

    SvaraRadera
  12. HeLena:
    Tack, tack!

    Ingabritt:
    Jo, det hörs en och annan suck här hemma...

    Margaretha:
    Amen till din första mening!
    Känner du någon vävare/väverska som är hågad att ta mig på orden så säg till!
    Min anatomiprofessor, Carl-Herman Hjortsjö, sa på en av de allra första föreläsningarna så här:
    "Såklart ska ni allihop bli framstående doktorer och arbeta hårt. Men glöm inte att spela fiol och lyssna på fåglarna också!" En mycket klok man - utom när det gällde att sköta sin egen hälsa. Han dog i förtid av diabetes som han plåstrade med själv. Också en vanlighet bland läkare, tyvärr.Vi skulle behöva Ceasars slav som viskar i vårt öra...

    SvaraRadera